rymden

Lämnade mitt stilla rum och gick ner för trappan där min storebror satt i vardagsrummet, tittandes på en dokumentär om rymden. Eftersom det verkade ganska intressant, stannade jag till i min gång påväg till köket för att göra mig den där andra koppen te, och tittade en stund. Plötsligt utbrister min storebror "Alltså fan, man ska egentligen inte kolla på sånt här. Man känner sig så himla obetydlig i jämförelse." Och sedan fortsatte han prata om hur stor rymden är, och hur liten vi och våra problem är etc etc ni vet.

Varvid jag kände djupt inom mig att något hade vaknat, ett inre kall så att säga, jag hade väntat så himla länge för ett ögonblick som skulle vara det rätta för dessa ord, så jag ställde mig upp och sa  högtidligt "900years of time and space and I've never met anyone who wasn't important".
Min storebror kollade underligt på mig. "Men nej, Julia. Det där var väl lite cheesy?"


DET ÄR EN DOCTOR WHO REFERENS skrek jag för döva öron.