“

It doesn’t make sense to call ourselves ugly, because we don’t really see ourselves. 

We don’t watch ourselves sleeping in bed, curled up and silent with chests rising and falling with our own rhythm. We don’t see ourselves reading a book, eyes fluttering and glowing. You don’t see yourself looking at someone with love and care inside your heart. There’s no mirror in your way when you’re laughing and smiling and happiness is leaking out of you. You would know exactly how bright and beautiful you are if you saw yourself in the moments where you are truly yourself.

”

nya böcker, sportlov och sånt

Glad Sportlov på er allihopa!
(vill gärna poängtera att jag skrev detta fel med flit, även om jag lämnat min historia av att rätta folks grammatik bakom mig så värker det ändå i mitt hjärta vid tillfällen som detta, så ehrm.. nu vet ni, JAG VAR IRONISK, jag vet att det inte heter glad sportlov)

Är i vilket fall så superduper glad över att det är sportlov att jag funderar på att bli livsoptimist och dedikera mitt liv åt de mindre lyckligt lottade människorna, sätta mig på första flygplan till Afrika, och mata de hemlösa barnen med mitt egna recept på köttfärsgryta och min odödliga kärlek till livet.
Ja, hej sportlovet, du är mycket välkommen stanna gärna så länge du vill.

Har haft en väldigt fin dag idag, hade möte med min PA-lärare idag för att diskutera min novellsamling (vilket låter så oerhört professionellt), och förutom att jag blev tillsagd att sluta använda "så" och "väldigt" i ca varje mening i hela novellen så gick det hela mycket bra.
Vi spenderade även en del av mötet med att diskutera min författarstil (återigen SÅ professionellt) och vi vandrade runt i skolan och frågade ut andra lärare, slog upp ord i ordböcker tills min lärare till sist kom på det. Så hon tittade på mig och utbrast "JULIA! Du är en magisk realist."
Jag blev så ivrig då jag var övertygad att hon menade att jag var magisk, sedan visade hon mig sidan i uppslagsboken om ämnet "Magisk Realism" som tydligen är en riktig sak.
Hah.
Men i vilket fall:
JAG ÄR MAGISK. JAG ÄR MAGISK.
Detta är all den bekräftelsen jag någonsin har behövt.


Men för att återgå till ett annat ämne som jag har ämnat att skriva om ett tag nu är följande: MINA NYA BÖCKER!
Dör vad fina de är, och eftersom jag redan har använt mig av alla sorter av social media jag kom på för att skryta med mina böcker, så insåg jag häromdagen att en portal kvarstod - BLOGGEN.






För någon månad sedan nämligen så fick jag ett nyhetsbrev från Adlibris att Barnes & Nobles Leatherbound Classics har kommit in på lager igen hos dem. Slog nästan tekoppen ur handen på mig själv när jag läste detta, då de böckerna är de vackraste böckerna i hela världen. Och varje gång jag försökt beställa dem så var de slutsålda, men nu hade de även fått in NYA. Alltså förstår ni: NYA BÖCKER!!!

Så jag slog till på dessa skönheter:

Den första boken är The Story Of King Arthur and His Knights. 
Vilket under många år under min rebelliska uppväxt var min absoluta favoritbok, jag hade även en gång i tiden en låtsaskompis som var en riddare som hette Robert. Men mer om det en annan gång.
MEN ÅH, den är så vacker.
Klarröd och med helt fantastisk dekor och illustrationer. Är så himla kär.




Den andra boken är Grimm's Complete Fairytales. 
Och jag överdriver inte när jag säger att jag haft mina ögon på denna bok i över ett år nu, har varit in i varenda bokhandel jag känner till för att fråga om de kommer få in den. Men svaret är alltid nej, tills mitt älskade Adlibris uppfyllde mina drömmar. Åh.
Den är i vilket fall oerhört stor, ganska tung, har guldsidor och är överhuvudtaget fullständigt fenomenal.


Såhär fin är den på insidan.

Och med fantastiskt fina illustrationer av min favorit Arthur Rackham.

Nu måste jag helt enkelt arrangera om hela min bokhylla för att få plats med dessa böcker haha då min bokhyllas nuvarande situation är något smockfull, men när det görs - då ska de minsann få hedersplatsen.

Det råder kaos i det Mattssonska hushållet, en te-kaos.
Det är slut på allt gott te, och det enda som finns kvar är 2 äckliga lådor med te. Det ena är ett surt skogsbärs-te som får en att grimasera när man dricker, och det andra är den lådan med te som jag fraktade hem från Egypten som har stjärnanis-smak. Det är ganska gott, men efter en stund så mår man näst intill illa på grund av de starka kryddorna. Annars ekar min te-hylla tom, och min te-abstinens håller på att ta över mig. Jag blir stressad av att inte dricka te.

Så som en drogberoende narkoman är jag nu påväg till Konsum för att åter fylla mina förråd med det mest magiska pulvret i världshistorien - te.

Faderväl mina käraste kompanjoner.

lördags påhitt

Hej där alla isglassar & tekoppar!

(Är ej riktigt säker på huruvida isglassar och tekoppar kan läsa min blogg, men jag gillar att låtsas att de kan det). 

Så, vad gör ni denna afton?

Fint. Fortsätt med det. 

Själv lyssnar jag på The Beatles, äter mörk choklad (fick det i namnsdagspresent yay) och dricker te lite på sidan av. Har precis varit ute och gått i 1½timme med Stella som har studsat vid min sida hela vägen, alltså jag förstår verkligen inte hur en hund kan studsa så eller hur sjutton hon orkar, men studsar det gör hon som om det gällde livet. Det är lite gulligt faktiskt. Men lite irriterande då man går nedför isiga backar och har en studsande hund i koppel framför sig som drar en framåt med sina entusiastiska studs, och man måste gå försiktigt försiktigt för att inte ramla och slå sig fördärvad. Stella är nämligen fortfarande i den valp-åldern där hon inte riktigt förstår att hon inte kan kasta sig åt alla håll utan att jag också följer med.

Igår var en ganska händelsefull dag, jag bar ut och städade allt i mitt rum då mitt rum just nu håller på att renoveras, jag anmälde mig till högskoleprovet, gick på långpromenad (surprise haha), var och simmade och lagade mat åt hela familjen. Spenatlasagne. Det var himmelskt gott.

Så, för att avsluta detta något melankoliska och lugna inlägg tänkte jag dela med mig av två saker jag gillar idag:

Ljusrosa brogues.
Herrejesus min skapare vad vackra de är.
Jag vill krama den som kom på denna idén.
Min farmor säger alltid att man inte ska säga Guds namn för att det är att häda, men jag tror att om det finns en Gud så har han nog inget emot att jag använder hans namn i sådana här sammanhang. Jag menar, vem vill inte vara förknippad med ljusrosa brogues? Just det.

Och ett  väldigt fint hus.
Vilket påminner mig väldigt starkt om huset/herrgården i Stolthet och Fördom från 2005 med Keira Knightley. Ugh, jag vill inte bli advokat eller läkare eller rik, allt jag ber om att få bo i ett fint hus, ha ett eget bibliotek och ha tillräckligt med resurser för att överleva. I DEMAND NO MORE.
Vart finns fonden som skänker pengar till 18åriga orealistiska romantiker? VA???
Vi är nämligen en oerhört utsatt grupp i samhället, skulle jag vilja påstå.

happy valentines etc

Glad Alla Hjärtans Dag!
Förlåt, jag föll under grupptrycket och kunde inte låta bli att fira lite ändå. Pardon alla ni som får mord i sinnet varje gång ni hör talas om denna "högtid", men jag råkar vara en sådan människa som tar varje chans jag får att fira min egna spektakulära existens (genom att äta choklad).

Så, när jag vaknade imorse så lämnade jag den pyjamasen jag burit de senaste dagarna under min sjukdomstid och klädde på mig "riktiga" kläder. Så himla skönt. Gick dock lite all-in och drog på mig det finaste jag kunde tänka på just då, vilket slutade någonstans vid sekelskiftet och lite Downton Abbey. Sedan åt jag frukost i en evighet, gick till biblioteket och strosade lite, fikade med lillebror, åt god mat och fick choklad av mamma.

Alltså, att dejta sig själv kan ju vara den bästa idén någonsin. Dock är det inte bara något jag gör på Alla Hjärtans Dag, jag älskar att gå på museum själv en regnig söndag, ta långpromenader utan mål och att laga precis den maten jag vill ha. Det är så himla mysigt att leva så, att liksom ta hand om sig själv.

Ska sluta där, blir lite rädd att life-coachen Julia tar över och snart börjar med "ÄLSKA DIG SJÄLV - VAR STARK OCH RÄDS ICKE" osv osv. Har nämligen något av en känslomässig gråtperiod för tillfället, och känner därför att risken är stor att det slutar så. Började grina igår när jag gick in i vardagsrummet och såg att min lillebror kollade på Spirit (ni vet den där disneyfilmen med vildhästar), började grina helt spontant.
Alltså. Vad. Händer.

Jag skyller på Februari, jag tror faktiskt ärligt talat att Februari kan vara den värsta månaden någonsin. Den är liksom lite elak mot alla.
Men det överlever vi.

Hoppas ni har haft en trevlig Torsdag i alla fall!

               

tisdagens sjukdag

Nämen tjena!
Var hemma och var sjuk igår, har varit lite sådär halvsjuk-fast-ändå-inte i typ en månad nu vilket har svängt av och hälsat på med lite feber, vilket är otroligt irriterande. Liksom precis när jag tror att jag är frisk så blir jag sjuk igen. Och igår var en sådan dag,
en liten feberdag med lite guldglitter i form av rethosta. Ah, insjuknade i vilket fall inte magsjuka, tack gode gud jesus kristus allena helga vare ditt namn.
Men på grund av tidigare nämnda företeelser så spenderade jag min dag igår med att släntra runt i lägenheten och nästintill dö av uttråkelse. Så jag bestämde mig för att dokumentera min icke händelserika dag lite.




Här är min officiella sjuk-outfit, har alltid på mig detta när jag är sjuk då jag inte är något stort fan av mjukisbyxor. Har aldrig förstått hypen med mjukisbyxor, det är ju inte ens bekvämt???
Och ja, jag vet. Ni sitter just nu febrilt med erat anteckningsblock i famnen och antecknar så vilt att mustaschen virvlar i vinden från sidor som flyger i takten av den ristande pennan. Men det får ni ta mig sjutton stå ut med,
för jag är sjuk och då är ni skyldiga att läsa mina tråkiga inlägg om snorpapper och
"hur man bäst viker en filt för att slippa frysa"-tips.
Nej, skoja. Förlåt, vad otrevlig jag är
PLEASE DON'T LEAVE ME

Kokade tomatsoppa, vilket är det vackraste i hela världen. Kan leva enbart på tomatsoppa och knäckebröd, mmmm maaat.
Dock ser det inte särskilt aptitligt här då det ej är klart ännu. #spya

Men här är den klar! Ooooh imponerande julia
(är faktiskt ganska stolt på riktigt)
(råkade stava "stolt" med å först och bröt ut i ett spontant fnitteranfall, jag har varit ensam alltför länge haha)

Sedan praktiserade jag det jag i flera år har förberett mig på genom intensiv träning och avklarat den svåraste nivån och svarta bältet inom: dvs att vila.
Här är jag (eller tja, mina ben i alla fall)  och Stella som sover i en hög i mitt knä. Hon drömde jättekonstigt hon typ låg och sparkade mig i sidan lite då och då, så fort jag höll på att somna, och höll på att knuffa mig ur soffan. Den otacksamma lilla korven. 

Satt sedan och hostade ur mina lungor framför Netflix och började kolla på The Borgias, och första avsnittet handlade passande nog om ett påveval hoho.

Och tja, det var ungefär min sjukdag.

måndag

Inspirerad av allt tjat om Alla Hjärtans dag, kärlek, frid på jorden och andra saker jag vanligtvis inte ens tar i med tång tog jag mig idag tiden att skriva till några av mina favorit-bloggar på tumblr och förklarade min odöende kärlek till dem (which was all true). På något sätt är det lättare att göra sånt på tumblr, på grund av att ca 90procent är hur gulliga som helst. Det är sjukt. Även om det är bloggar som har typ tjugotusen följare, så är dom sjukt söta och inte alls skräckinjagande kändisar som trampar på vanligt folk (dvs jag). Det är så märkligt, om jag gjorde samma sak på något annat random socialt nätverk så hade jag känt mig jätteläskig och obehaglig som skriver till främlingar hur som helst, men liksom... tumblr är speciellt. Det är okej schh. Såja, det är bra nu. schhh

Åh, älskar tumblr av hela mitt hjärta.


(HAH, vem är bitter nu va?) 

Känner dock att detta var nog nu för ett tag, tänker nu fortsätta med att ignorera mina kärleksfulla instinkter  tills nästa känsloutbrott utbryter. Vilket vi alla vet att det ej bör dröja särskilt länge.

uppdatering

Okej, har börjat plugga nu. Det går ganska bra ändå, är dock absurt trött och håller på att somna.
Men jag fortsätter, som ett segel i vinden, som en ärta under madrassen och som den kraxande kråkan på kyrkotaket. Ack, så poetisk jag är såhär 20:24 på kvällen.

söndag

Nej nej nej,
hela min själ skriker att den inte vill plugga.

Har idag städat mitt rum och arrangerat om och klistrat in foton i nytt fotoalbum, vilket resulterade i att hela köket efter en stund var klädd i ett tunt lager av klister. Jag har fortfarande klister på fingrarna. Men det var okej, jag gillar foton. Och album. (Och klister. Fast bara lite).

Jag föredrar klister på fingrarna varje dag framför att plugga. Jag vet inte varför. Är det verkligen så hemskt egentligen? Man läser ju bara lite, skriver lite och funderar lite.
Meeen neeeeeej,
ushaghsdguhaodighasvmosdvmnWMFDÖÅASJDI
JAG VILL INTE

500spänn + en årsförbrukning av falukorv till den som gör mina läxor,
snälla?
SNÄLLA?????????

a fiercely independent woman yes

Det är torsdag kväll, jag sitter i min fotölj och kollar på Veronica Mars (följde det slaviskt när jag var sisådär 13-14år åh det är så bra) (har även skaffat Netflix vilket är spektakulärt och fantastiskt och rosa moln och fint), och tagit litteraturtester på grund av extrem uttråkelse.





I am sensing a pattern here...

onsdag onsdag onsdag

God Morgon mina små hjärtegryn!
Hur mår ni idag?

Själv håller jag på att packa matsäck för idag har vi friluftsdag, och jag ska ut till Högbos glömda skogar och åka skidor med Matilda och Sara. Det ska bli mycket fint, vi har rulltårta, blåbärssoppa och marshmallows (till lägerelden) det vill säga allt väsentligt för en dags överlevnad i skogen.
Sedan ska vi träffa Saari också och baka semlor. Mysdag.

Är dock lite osäker på hela längdskidor aspekten då jag inte har stått på ett par längdskidor på några år, och ni som säger att man borde kunna åka längdskidor om man kan åka slalom - NI HAR FEL. Det är helt annorlunda, längdskidor är kaos och att ramla ner i diken i skogen, slalom är fastspänd säkerhet och att bara behöva glida med utför. Dock är det ganska kul att vara lite dålig ibland.
Och jag ser framförallt fram emot att vara någon annanstans än hemma just nu (läs föregående inlägg för tusen anledningar till varför jag inte vill vara hemma).
Familjen får faktiskt klara sig utan min hjälp idag.

meddelande från pestkvarteren

Okej, panik, vad sjutton gör jag nu?
Samtliga medlemmar i min familj har fått magsjuka, dvs ALLA utom jag. Tänker aldrig lämna mitt rum, magsjuka är det äckligaste jag vet usch usch usch.
Har redan gjort korstecknet 7gånger (i såna här situationer behöver man Gud på sin sida) och isolerat mig på mitt rum och håller andan när jag passerar infekterade familjemedlemmar.

Vad är nästa steg? Hatar det här, usch blä. Det värsta är att alla är så himla ynkliga och ojiga av sig i min familj när de är sjuka, så de väntar sig att jag ska ta hand om dem också. Man bara HAHA nej tack, vik hädan du onda ande.
Går dock ner på nedervåningen ibland och ser till så att de har tillräckligt med Coca-Cola för att klara sig och petar på dem med långa pinnar för att kolla så att de lever. Men det är allt, jag vägrar bli sjuk. Fyfan usch.

Känner mig som den sista överlevande från pesten, alla andra har fallit. Jag sitter ensam kvar inuti en ring av salt och alla onda andar svävar omkring mig. Kanske ska börja föra en logg på handlingsflödet också genom att rista in budskap på mina väggar: DAG 4 - ännu en insjuknad, slutet äro näro. Och annat filosofiskt strunt man har en tendens att skriva när epidemier knackar på dörren i sann apokalyps-anda. FÖR SÅ KÄNNS DET.

Ska återgå till att smörja in mina händer med den resterande handsprit jag har kvar från Egypten, tills händerna svider och be för mitt liv.

god morgon på er

Hm, yes.
Är fortfarande sjuk och ligger nerbäddad i sängen. Mår dock betydligt bättre idag, och är bara sådär irriterande sjuk fast ändå inte, men samtidigt inte tillräckligt frisk för att kunna göra någonting alls. Men det gör mig faktiskt inte så mycket, jag får vila idag. För imorgon måste jag vara frisk, ska iväg och intervjua några till mitt PA på morgonen (måste kliva upp pinsamt tidigt usch). Men det ska bli ganska kul faktiskt, tror jag... är ganska så nervös också. Sådana här situationer gör mig stressad usch. But I will survive.

Efter mycket om och men så beställde jag min balklänning igår också, haha ja jag vet. Förlåt men alla i min årskurs borde sätta sig ner i en ring, ta varandra i handen och ta några djupa andetag och lugna ner sig lite över studenten. Liksom herregud, det är inte hela världen om du inte redan vet vad du ska ha för balfrisyr. LIFE GOES ON. Sedan gör det ju hela saken mycket enklare om man är en obotlig pessimist och inte har alltför höga förväntingar. Billigt är det också.

Sedan har jag även aldrig fattat grejen med att lägga ner absurda mängder pengar på studenten & studentbalen? Vad har jag missat??
Jag trodde hela grejen handlade om att du var exhalterad över att gå ut gymnasiet, inte att du skulle få skutta runt med en diamantprydd mössa  för 5000kr och leka maharadja  hela dagen. Chilla ner några hekto, så som man sa under 90talets glansdagar. Det är bara en mössa, du ska ha på dig den EN dag. Förlåt, men jag förstår verkligen inte. I just don't. Det är så sjukt hur materiell och äcklig vår kultur är ibland.
Alltså, visst jag förstår tjusningen med att ha på sig en fin balklänning och klä upp dig osv, men tror du inte att du kringgår syftet litegrann? Eh? Bara... ta det lite lugnt. Du stressar upp mig som inte ens var stressad till att börja med.

Men jaja, ni är fria att ignorera mina visa råd och spendera din förmögenhet på "den bästa dagen i ditt liv" osv. Jag kommer stå bredvid med min billiga studentmössa och balklänning från Asos.


Mvh
glada livsoptimiska tjejen

lördagsuppdatering från sängen

Om jag hade mindre självkontroll just nu så hade jag förmodligen legat på golvet och grinat oavbrutet pga min dator gått sönder. DÖR.
Men på något sätt så har mitt huvud inte riktigt hunnit uppfatta denna oerhört tragiska händelse än (så mycket för självkontroll), det är liksom som lugnet före stormen, jag är alldeles för upptagen med att vara äckligt förkyld och läsa J.K. Rowlings nya bok "Den Tomma Stolen". Som hittills faktiskt är väldigt bra, även om det känns så fel att hon skrivit en "vuxen" bok, och med det menar jag inte att hon skrivit världens porrbok med ändlösa eskapader av sexuella utsvävningar, nej nej. Jag menar bara att den är liksom ja, lite mer vuxen helt enkelt (I MISS THE MAGIC).

Så, här kommer jag nog sitta resten av dagen och se hur min hög med snorpapper långsamt växer. Kuuuyyl.
Nerbäddad i sängen och med en kass lånedator som inte alls är lika bra som min egna, den liksom hakar upp sig hela tiden när man kollar på film och låger jättehögljutt. Haha, ej kul. Rycker till av ren skräck varje gång det händer. Om jag vore lite friskare skulle jag nog komma på fler sätt att gnälla över detta, men just nu har jag inte riktigt orken att göra någonting förutom att typ existera och läsa (inte särskilt stor skillnad från vanligt alltså).

Bild från igår när solen lös för första gången på typ 6måndaer och jag insåg hur extremt likblek jag är, alltså det är inte ens kul eller  charmigt längre, jag är rädd att jag ska bli transparent snart. Har redan foundationfärgen "light ivory" (alltså måste dom krångla till det med massa fancy namn, kan dom inte bara skriva vit??) som jag är tvungen att blanda ut med en vit bas-grej som gör den ännu blekare pga det finns ingen annan som passar min hudton. Haha yay.
Man skulle ha levt på den viktorianska eran, eller typ renässansen eller någon annan tid där man inte tillber brun-utan-sol-flaskorna på Hemköp. Då hade jag varit så fashion, yeah.
Tragiken i att ständigt vara sådär 200år efter sin tid.