yrken och livet och sådant där äckligt

Har identitetskris och vet inte vad jag vill göra med mitt liv.
Insåg också för en vecka sedan att man måste söka in till universiteten redan i Mars.
Jag vet inte vad jag vill läsa.
Är också livrädd för att jag ska välja fel och sen inte kunna välja tillbaka, och alla vägar stängs och jag hamnar på gatan ensam och övergiven av samhället.

Okej, kanske inte.
Men så känns det ungefär.

Kaos.

Studier är kaos.

I försök att lugna mig själv sitter jag nu och gör yrkestester på internet,
vilket förmodligen inte säger särskilt mycket. Men jag gör i alla fall något, och då finns det kanske sedan något jag kan utesluta i alla fall. Det var min tanke.



Det går sådär.