(låter de oändliga antalen punkter sätta tonen för detta inlägg)
(kan vi även gråta lite åt att jag inte längre säger "hej bloggen" för att vara sarkastiskt, utan att det nu gått så långt att det liksom faller naturligt för mig)
Detta måste vara den tråkigaste dagen. Någonsin. I historien av någonsin.
Timmarna går så fruktansvärt sakta, och vädergudarna är i evig konspiration mot mig. MOT MIG. JAG ÄR OFFRET HÄR. (har tack och gud inte helt tappat greppet om min ironi).
Slår vad om att vädergudarna någon gång för sådär 10 000år sedan satt och konspirerade mot mänskligheten på varsin tron, och bara "hehehehehhe jag undrar hur vi kan göra livet för dessa små bedrövliga människor ännu mer hemskt?". Och det var så kära barn, som slask uppfanns. Varken snö eller regn. Och som en evig hatare av saker som inte faller under någon kategori, vill jag bara lägga mig ner och gråta åt detta.
Här är några fler ord/uttrycket/saker i samma stil som jag hatar:
1. Brunch - har varit och ätit brunch en gång i mitt liv. Och ja, jag kan hålla med om att det låter som en fin idé i praktiken, men när man står där vid brunch-buffén med tallriken i handen så får man en inre kris över huruvida man borde äta frukost eller lunch och vad börjar man med?? Varvid panikångesten bryter fram då alla powerwalkande affärsmän bakom dig i kön börjar sucka över att du tagit mer än 0.2sekunder på dig att välja mat.
2. "Lill-lördag" - hatar det uttrycket så himla mycket. Det är liksom inte uttrycket själv som jag avskyr, utan det faktum att man väljer att kalla en onsdag för en lördag. Vill liksom krypa ur mitt skinn och äta upp mitt ansikte varje gång jag hör det. USCH. Jag vet inte varför jag blir så irriterad på ord som ska sammanfatta och falla in i två kategorier men det gör mig så arg. DET ÄR JU EN ONSDAG??? Vill allra helst gå upp till folk som använder det uttrycket och ge dem en Robert DeNiro "get it together"-slap och bara "BESTÄM DIG, ÄR DET ONSDAG ELLER ÄR DET LÖRDAG??"
(herregud jag behöver hjälp)
3. När människor säger att något är grönt fastän det är blått. Alltså nej. GÅ HEM.
Jag tror överhuvudtaget att jag har problem (haha) med folk som beskriver saker "fel", eller försöker göra något till något de inte är (se punkt 2). Vilket är förmodligen varför jag alltid svarar "gud nej" varje gång någon ställer den djupa frågan "Skulle du vilja vara vän med dig själv om du inte var du?". Då jag alltid gör precis detta och ljuger och överdriver precis allt. Vilket flera av mina vänner brukar påpeka på att jag gör, och jag blir alltid lika förvånad då jag aldrig märker att jag gör det. Min förklaring är dock alltid att jag tror att jag upplever saker mycker mer intensivt och starkare än många andra människor då jag har extremt vild fantasi, speciellt sociala sammanhang och samtal, så jag måste liksom överdriva dem för att väga upp det till hur jag upplevde det. Så det är inte nödvändigtvis lögn, utan det är sant... för mig? Okej, nu blev det för djupt här. Seewrry
Och på den mycket uppmuntrande punkten så lämnar jag er.
Ha det bäst, och gå nu ut och dansa i detta vackra slaskiga väder vi har just nu
ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar